I know, I know.. man ska inte gå ut på havrefält men som försvar håller vi oss på kanten och i bondens redan uppkörda traktorspår och försöker göra så lite avtryck som möjligt. För visst är det något fint med dessa blå havrefält, de kalla blå kornen passar vilket väder man än fotar i. Som för någon dag sedan visade jag en regnig familjefotografering från samma fält, och så nu denna i strålande sol, och det passar lika bra för båda.

Här tog vi vara på den sommarvärmen som överraskade och kom igen genom att göra ett milkbath med Unni. Gjorde samma med Leonard när han var mindre i samma balja, lite kul att ha kvar och tror jag tänkt skriva ut dom bilderna och hänga på väggen. Tycker ni det är något jag ska erbjuda? Bad i balja för små barn? Jag älskar då det, vad tycker ni?

Alltså, jag vet att de flesta skyr regnet och man försöker verkligen hitta en regnfri dag men denna fotografering gick det bara inte, vi hade väntat till allra sista dagen så vi var tvungen att göra den i alla fall. Men W O W säger jag bara, ska nog försöka tvinga ut mina kunder lite oftare i regn, för ljuset och färgerna som blir, det blir bara så fint! Det gick nog att vrida ur kläderna när vi var klara men det var helt klart värt det, eller vad tycker det ni?

God Brunch eller vad säger man. Leonard är helt slut efter flera nätter med klåda av vattkopporna så idag vaknade vi 10.30, jösses! Vet inte när jag sov så länge sist men, men det har varit riktigt tunga nätter denna vecka så antagligen behövde vi det båda två.

Sista helgen i september hade jag ett regnigt och blåsigt bröllop i Jämtland. Men vad gör det att det regnar när paret Lina och Olov tog det hela med en klackspark, och titta bara hur fantastiskt fint det blir det inte med regn! Så till nästa års brudpar, var inte rädda för att få regn på eran dag, bilderna blir fantastiska ändå och allt löser sig.

Det senaste tre åren har jag verkligen försökt ta mer vardagsbilder på våran familj, och det har kommit att bli de viktigaste bilderna jag har. Inte de där uppställda leende bilderna utan de där i vårat hem, när Leonard sitter och tittar ut genom fönstret och funderar, när han sitter i soffan och myser med katterna, när hans pappa och han leker på hans rum eller när vi är ute på utflykt och grillar korv. Att ha dom minnena sparade, det är mina mest värdefulla ägodelar.

Vi bor även långt ifrån släkt och familj, närmaste är 35 mil bort. Så dessa tre år har jag gjort en fotobok till alla som julklapp med våra vardagsbilder och denna julklapp är så uppskattad, att även fast de träffar oss så sällan får de en liten inblick och känna att de får vara med i våran sons liv ♥