Ja, här är det sjukstuga. Sonen har åkt på vattkoppor stackar, och han har verkligen koppor från topp till tå. Hela hårbotten är som en puckelpist, handflator och ner till tårna, han är som en lite prickikorv. Så här blir det några lugna dagar framöver.

Det senaste tre åren har jag verkligen försökt ta mer vardagsbilder på våran familj, och det har kommit att bli de viktigaste bilderna jag har. Inte de där uppställda leende bilderna utan de där i vårat hem, när Leonard sitter och tittar ut genom fönstret och funderar, när han sitter i soffan och myser med katterna, när hans pappa och han leker på hans rum eller när vi är ute på utflykt och grillar korv. Att ha dom minnena sparade, det är mina mest värdefulla ägodelar.

Vi bor även långt ifrån släkt och familj, närmaste är 35 mil bort. Så dessa tre år har jag gjort en fotobok till alla som julklapp med våra vardagsbilder och denna julklapp är så uppskattad, att även fast de träffar oss så sällan får de en liten inblick och känna att de får vara med i våran sons liv ♥